Vikten av kulturell bildning

Mumbai skyline, Wikipedia

Den senaste perioden i Finansrävens liv, ständigt på resande fot, tillsammans med erfarenheter från tidigare år inom finance i främst Asien och USA har fått mig att inse vikten av inte bara social utan även interkulturell bildning för framgång i livet. Trots ämnets enorma betydelse märkte jag att jag ägnat det litet eller ingen energi i mina tidigare artiklar. Vi i Europa är så otroligt fokuserade på vår egen kultur och vårt kulturarv att vi inte "ser skogen för alla träd" som det så vackert heter. Här i Europa och kanske ännu mer extremt i USA har man liten förståelse för andra kulturer och hur människor från dessa kulturer tänker. Jag såg en intressant föreläsning med Fredrik Härén häromåret. Under föreläsningen berättade han att många multinationella företag, som tidigare bara flyttat sin produktion, nu även väljer att flytta design och utveckling av sina produkter till Indien och andra tigerekonomier i öst. Människorna i dessa länder har matats med vår västerländska kultur under årtionden, samtidigt som de har fört sin egen vidare. De vet helt enkelt lika bra som vi vad vi har i kylskåpet eller hur vi vill att en bil ska se ut. Vi däremot har ingen aning om vad en indisk familj har i sitt kylskåp!

Ett annat intressant exempel som jag drar mig till minnes är dadlar. Detta bär (det är konstigt nog ett bär) var tidigare vanligt på de svenska julborden, men är i dag ett minne blott i dessa sammanhang. Betydligt vanligare är de dock inom den muslimska världen. Där används de ofta för desserter, men också i mera rituella sammanhang under Ramadan. Efter en hel dags fastande sägs det att Mohammed bröt fastan med denna sockerchock för att få igång matsmältningssystemet inför den stundande måltiden. Det väldigt få här i västvärlden vet är att dadlar kan vara en verkligt exklusiv delikatess som behandlas med vördnad av connoisseurer över hela mellanöstern. Likt ett fint vin eller en välrullad cigarr, finns det kännare av dadlar. Dessa kan avgöra i vilket land dadeln producerats, under vilka odlingsförhållanden och med vilken bearbetningsprocess den behandlats.

Mina två exempel här ovan är knappast unika, de belyser dock den ignorans som vi här i västvärlden har inför de flesta främmande kulturer. En dag inom en rätt snar framtid kommer vi dock inte ha varken ekonomiskt eller kulturellt monopol över världen. Den dagen vill inte jag vara den som inte har en aning om indiska hinduer är vegetarianer eller vad som är brasiliens nationalsport.