Enprocentsregeln

När jag läste DNs artikel om Quetzala Blancos nya bok där hon citerar de kriminella MC klubbarnas berömda enprocentsregel, blev jag inspirerad att behandla moralproblematiken inom finansbranschen. Uttrycket enprocentare, eller "one-percenter", kommer från ett uttalande av det amerikanska motorcykelförbundet under 40-talets våldsamma bråk mellan mc-gäng i Amerika. Man menade att 99% av alla motorcyklister är laglydiga medborgare som inte ställer till med något bråk, därav att medlemmarna i gäng som Bandidos och Hells Angels gärna kallar sig själva för enprocentare. Men det är som bekant inte enbart bland motorcykelentusiaster som det finns en kader som har svårt att hålla sig på rätt sida om lagens råmärken.

Jérôme Kerviel, Rogue Trader

På engelska kallas de ofta Rogue Traders. Den närmaste svenska översättningen skulle väl vara skurkaktig handlare, ett uttryck som inte riktigt bär samma allvarliga klang. Gemensamt för dessa rogue traders är att de är helt skrupelfria och handlar på eget bevåg för egen vinning och därigenom orsakar enorma förluster för sina arbetsgivare, men kanske framförallt för allmänheten som förlorar sitt sparkapital. De mest berömda fifflarna i modern tid är utan tvekan Nick Leeson och Jérôme Kerviel. Tillsammans spekulerade de bort någonstans kring 60 miljarder kronor. I båda fallen blev deras moraliskt förkastliga och självsvådliga beteende vägen till två anrika finansiella institutioners undergång. Leeson lyckades faktiskt helt på egen hand driva Barings Bank i konkurs, då hans förluster var dubbelt så stora som bolagets kapitalreserver. 

Vad är det då som driver dessa människor? Svaret är lika enkelt som det är banalt, pengar. Kerviel hade hoppats på en bonus för 2007 på motsvarande 6 miljoner kronor, att lägga till en grundlön på 740 000. Leeson drog in grova pengar till Barings genom sina tvivelaktiga optionsaffärer och blev därigenom belönad med en bonus på i runda slängar 2 miljoner kronor (1992). När det rör sig om sådana summor blir svagsinta människor lätt förledda av mänsklighetens mörka sidor, kanske framförallt girighet. Vad detta har fört med sig är att ryktet för hela finansbranschen svärtats genom att vi betraktas som ett kollektiv av girigbukar och psykopater. Detta kunde självklart inte vara längre från sanningen. Som sagt, 99% av oss försöker bara försörja vår familj.